Ja eller nej?

Idag ringde jag till Högskolan Dalarna för att ta reda på möjligheten att studera ett tekniskt/naturvetenskapligt basår med sin början i höst. Fantastiskt nog finns det platser kvar, det är INTE försent att söka till hösten. Jag blev upprymd av tanken på att jag i så fall skulle ha chansen komma in på läkarprogrammet till nästa höst i bästa fall! Känns dock lite tungt att bo kvar här i ett år till, men det är det värt! På onsdag ska jag träffa studievägledaren i Leksand, då ska jag bestämma mig. Ska jag försöka eller inte? Ja eller nej? Det lutar faktiskt åt ja... Sitter och läser olika bloggar skrivna av läkarstudenter. Jag tror att jag kommer ångra mig om jag inte försöker.

Sjuksköterskeprogrammet finns alltid kvar.

Idag har jag varit på gymmet, både tränat och solat. Ida försöker övertala mig om riskerna med solning, som jag redan vet om. Synd att det är så skönt med sol! Vilken tur att jag inte solar så ofta.

Nu några rader om min gluten intolerans: Var på jobbet igår när en kollega plockade fram pepparkaksbruken för att bjuda oss alla. Med handen halvvägs ner i burken kommer jag på mig själv, Emelie du kan inte äta pepparkakor längre! Kommer hela tiden på nya livsmedel som jag inte kan äta. Det senaste är, till min stora fasa, tjockbulla. Jag hoppas att jag ska få träffa dietisten snart, men härnäst ska jag besöka läkaren på onsdag. Trots alla problem känns det väldigt bra att ha en diagnos. Just nu känns min kost väldigt enformig, det känns som jag inte får äta någonting. Men jag vet att det kommer att bli bättre, det finns massor som jag kan äta! Jag måste bara lära mig.